I’m back!

Vad är du för slags bloggare som tar jullov? frågade maken på årets första dag. Han hade trott att jag skulle sitta vid datorn hela nyårsnatten och skriva om det makalösa fyrverkeriet vi upplevde i Dubai.

Eller att jag skulle ha berättat hemifrån Sverige om hur det kändes att vara på visit i vårt uthyrda hem – sitta på min egen köksstol och se en annan kvinna stå och fixa te åt mig vid min spis. Medan jag snällt satt där som gäst och konverserade.

Men icke. Jag ber om ursäkt för uteblivna rapporter och ska härmed försöka reparera lite av skadan.

Sverige
Jag lyckades tajma in min hemkomst med årets hittills enda (?) snöstorm i Stockholm, vilket gjorde att vi fick sitta ombord på planet i Istanbul i 3 timmar innan vi ens kom i luften. Arlanda var stängt pga snön och vi måste vänta på klartecken därifrån innan vi fick starta. Så, från palmer och sommartemperaturer kastades jag rakt in i det vita kaos som alltid orsakas av säsongens första snö i Sverige.

Köldchock och en rejäl förkylning kom som ett brev på posten – där rök ett par dagar med uteblivna planerade aktiviteter. Men julen firades mysigt och planenligt med familjen, och några trevliga middagar med goda vänner hann vi också med. Så slutet gott, allting gott.

Och här måste jag bara inflika en rad om min vilda glädje – för att inte säga eufori – över att Sverige upptäckt LED-lampor, och äntligen slutat fega med julbelysningar. Nu ser det ju ut som det ska. Glittrande ljus på varenda trädgren – inte bara en liten försiktig slinga här och där. Fantasifulla juldekorationer över innerstadsgatorna, färg och kreativitet. Stämningsfullt, och så himla välbehövligt under den mörkaste av årstider i vårt mörka land.
För er som kanske inte känner mig så väl; ja, jag är totalt julnördig. Ingen kommentar tack, Pia!

Dubai
Nyårsafton hade vi tidigt bestämt oss för att fira i Dubai, på vägen tillbaka till Saudi. Vi tänkte att man kanske har något firande där, även om det inte är en muslimsk högtid – eller ens nytt år enligt deras kalender. ”Dubai är ju så internationellt” resonerade vi.

När vi skulle boka hotell blev det lite debatt. Jag ville väldigt gärna se havet, men Steve hade en drös vip-poäng att utnyttja på ett hotell mitt i centrala Dubai. I bästa teamwork-anda delade vi upp vistelsen. Nyårsafton och två nätter till med utsikt över hav och palm (alltså den konstgjorda ön the Palm). Och resterande två nätter intill Dubai Mall, med Burj Khalifa utanför fönstret. En lysande kompromiss, skulle det visa sig.

2New Years morning1Utsikten från vår balkong

För – alltså otroligt nog var det först när vi hade bokat (vilket vi gjorde någon gång i slutet av oktober) som vi hörde  talas om världsrekordet i fyrverkeri… Som skulle iscensättas från the Palm… Som vi nu tittade ut över, från vår balkong på 29:e våningen…
Det är vad jag kallar flyt.

6New Years eve6 6New Years eve5 
7New Years eve   8New Years eveValda delar av fyrverkeriet på den konstgjorda ön the Palm

Det som var så fascinerande med detta fyrverkeri var att det var så utbrett på bredden. (Ja ja, men jag måste ju vara övertydlig så att ni förstår..) Som en gigantisk sprakande balett. Alla ord blir bara fjuttiga, men tro mig. Det var helt otroligt makalöst magnifikt. Och jodå – Guiness Book of Records godkände att det var ett nytt världsrekord!

Jag har velat se Dubai i många år. Många många år, faktiskt. Och jag blev inte besviken. Vi hade fem fantastiska dygn där, och jag fick en hel shopping-förmiddag för mig själv i Mall of Dubai innan vi flög vidare ”hem” till Saudi. Yay…!

Hotel2-3Morgonvy från vårt hotell nr 2, med världens högsta byggnad Burj Khalifa i blickfånget.

Åter till Saudi
Att anlända till Saudiarabien för andra gången kändes lite coolt. Mina fingeravtryck fanns redan i systemet, så jag behövde bara kolla ena handens fyra fingrar för att verifiera att det var jag. Och Steve har ju sitt uppehålls-/arbetstillstånd. Inga frågor, inga konstigheter. Klonk. Stämpel i passet, thank you.

Lägenheten luktade lite nyöppnad sommarstuga, men det vädrade vi snabbt ut och sedan var allt som vanligt igen. Mina nyfunna vänner här i compoundet hade kommit tillbaka från sina hemländer samma dag eller dagen innan, så nu var vi alla på plats igen. Vi kunde nostalgiskt konstatera att det varit alldeles underbart att uppleva julstämningen hemma i Europa, men att det även är kul att vara tillbaka här. Och vi är helt överens om att vårt liv här är både exotiskt och behagligt. Vi uppmanar varandra att njuta medan vi är mitt i det.

Det var överraskande kallt här förra veckan, neråt 5 grader på kvällar/nätter och det kändes riktigt ruggigt. Vi har ställt om luftkonditioneringen till värme och den har varit på nästan oavbrutet i de större rummen. (Elkostnaden ingår i hyran…) Men nu börjar temperaturen stiga ute, idag var jag ute och promenerade och det var nästan för varmt med min tunna sommarjacka. Vintern börjar nog lida mot sitt slut här.

Samtidigt läser jag om snö, is och kyla därhemma. Fy vad burrigt. Och ni i Stockholm kan vänta er en ny snöstorm i slutet av februari, för då kommer jag hem på nästa besök…

Det här inlägget postades i Första intrycken. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s