Ju mer jag lär känna det här landet desto svårare blir det att skriva i bloggen. Det är så mycket som är osannolikt, så jag vet helt enkelt inte hur jag ska få er att tro på vad jag berättar. Och bland det allra mest osannolika är bilkörningen.
Vi har gudskelov inte har bevittnat någon Saudi Drifting ännu. (Berättar lite mer om detta vansinne längre ner.) Den sortens bilkörning är faktiskt olaglig. Men i övrigt verkar trafikregler vara något man glömde bort att införa när man övergick från kamelkaravaner till bilköer.
Vardagstrafiken är en fascinerande uppvisning i total galenskap. Man kör i vilken riktning man vill, på vilken ledd man vill och i vilken fil man vill – vart man än ska. Räcker inte vägbanan till, så kör man om på mittsträngen, den av grus, och tränger sig in bland trafiken igen, precis i tid för att inte ränna in i ett brofundament längre fram….
Det enda som inte går för sig bakom ratten är att vara kvinna, förstås. Men jag har börjat känna tacksamhet över att det är så. Skönt att slippa ens fundera på vem som ska köra, eller om jag ska ta bilen själv för att handla. Det räcker så bra att sitta bredvid Steve och med stora ögon iaktta det som försiggår omkring oss.
Trafikexempel 1
Filbyten på de stora åttafiliga huvudlederna sker vanligen i full fart på diagonalen, från yttersta filen genom köerna till en avfart på motsatta sidan. Eller just bara till den andra ytterfilen. Som om förarna spelar ett schackspel med den övriga trafiken, iskallt beräknande de andras passivitet inför sitt eget nästa drag; ”Om jag siktar på luckan därborta, skrämmer undan den vita bilen och slickar den främre kofångaren på den grå bilen, så hinner jag nog precis preja mig förbi den blå innan jag är vid avtagsvägen dit jag ska. Förutsatt att ingen annan byter fil samtidigt.”
Fast förmodligen tänker dom inte alls. Diagonalt filbyte. Gasen i botten. Inch Allah.
Jag reagerar ofta med att skratta högt åt dårarna. En förvånande och lite störd reaktion om jag får säga det själv.. Borde ju sitta med glasartad blick och torr hals och vara livrädd. Men det är som om jag inte kan se allvaret i det hela, just för att det är så fullständigt bisarrt.
Jävla idioter…. Hahaha… kolla den där då…!
Det finns förvisso körskolor och stränga prov som ”måste” genomgås. Men en lagom stor sedel i rätt hand kan enkelt åstadkomma ett godkänt intyg utan att man ens sett sin lärare. Så, att det sitter en man vid ratten i en bil på en åttafilig motorväg, är ingen garanti för att han har fått utbildning i att köra bil. Eller har ett hum om trafikreglerna (om det nu finns några).
Däremot har han förmodligen fått praktisk övning genom att som barn sitta i pappas knä bakom ratten. Det är ingen ovanlig syn. Barnsäkerhet i trafiken är inte ett hett ämne i den politiska debatten här.
Eller kanske är han en av de gossar som sedan 12-årsåldern då och då fått köra sin mamma och hennes väninnor till och från shoppingen. Eftersom hon inte får köra, men ett barn vid ratten är OK – bara det är ett manligt barn.
You’ve got a penis – you can drive.
Trafikexempel 2
Det är rusningstid. Köerna ringlar och alla vill framåt. Men en bil verkar ha stannat i sin fil, kryper fram i typ 5 km/tim. Stackarn, tänker jag, har han fått motorproblem mitt i smeten? Men nejdå, det är bara en man i rödrutig huvudbonad som är lite upptagen med att skicka sms. Då spelar det ingen roll att man är på en motorväg och hindrar hela trafiken, man skriver på tills sms:et är klart.
Runt omkring blir medtrafikanterna givetvis irriterade – men inväntar man ett lämpligt tillfälle att köra förbi? Pffft, löjligt disciplinerat! Man uppfinner såklart en fil till. Det går säkert om man bara prejas lite. Sådärja, nu har vägen fem filer och ingen vet vem som har rätt att köra förbi vem. Alltså tutar alla. Mest tutar mannen som sms-ade, för han har nu vaknat upp och undrar vart hans körfil tog vägen…
Trafikexempel 3
Kvinnobussen till IKEA, en eftermiddag med oändliga bilköer. Vi tar oss framåt i sakta mak, när bussen plötsligt hoppar till. Vad var det? Blev vi påkörda bakifrån? Jajamen. Typiskt, tänker vi, nu måste vi vänta på polis och blir sittande här tills varuhuset har stängt för kvällsbönen.
Men upp jämsides med bussen kör en monstertruck med en arg ung man vid ratten. Han och vår chaufför skriker åt varandra på arabiska, varpå monsterföraren ger vår chaufför fingret och sätter av i full fart – upp på den sandbelagda mittsträngen mellan vägbanorna!! Där kör han sandrally så det ryker, förbi köerna i full fart mot ett annalkande hinder i form av ett brospann..
Vi bara stirrar på varann. Såg vi rätt? Då händer det ännu märkligare: Vilken lysande idé, tycker flera trafikanter och följer exemplet! En ström av bilar rusar iväg efter trucken, med gruset vinande om däcken. Så har då vägen fått tio filer, varav två utanför själva vägbanan.
Trafikexempel 4
En trafikolycka har orsakat totalkaos vid en viadukt. Ett hundratal meter före kaoset kommer bilar upp på motorvägen från en sidoramp. Men en av dessa bestämmer sig för att han inte vill ge sig in i köerna – och börjar helt sonika backa tillbaka till rampen, mot körriktningen, mot köerna och mot allt sunt förnuft…
Och så vidare och så vidare.
Saudi drifting
(Nu KjeCa, kommer jag till ditt favoritämne..) Man kan inte prata om bilkörning och trafik i Saudi utan att nämna det fenomen som regionen är världsberömd för; drifting eller Hajwalah.
Unga saudiska män är uttråkade. Det är en vedertagen sanning. De har ingenstans att göra av sitt testosteron. Här finns inga nöjen, inga filmer, ingen alkohol, inga kvinnliga former att dregla över, inga energikrävande sporter. Pengar i överflöd och inget jobb. Var gör man då av med sin överskottsenergi? Man kör bil. Som en vettvilling.
Hela världen känner till Saudi drifting. Utom jag – hade ingen aning om vad det var innan jag kom hit. Men nu har jag uppdaterat mig i bloggar och kollat på Youtube, det finns hur många klipp som helst. Och efter det vet jag inte om jag vill åka bil här något mer.
Om det till äventyrs finns någon mer som är obekant med detta fenomen, så kan jag berätta att det går ut på att sladda sig över vägen i typ 250 km/tim, fram och tillbaka i vansinneskrumbukter. Tydligen är det vanliga att man hyr en bil, för det är billigare att få den ersatt än att krascha den egna BMW:n eller mercan.
Trots att det är förbjudet, ordnas uppvisningar i drifting på de breda vägarna ute i öknen eller på avspärrade vägar. Då står åskådare längs vägen och tittar. Totalt oskyddade. Galningar. Men den ultimata kicken är att utföra sina trick i trafik, och därmed utsätta alla andra helt oskyldiga trafikanter för livsfara. Fast kör du ihjäl någon blir du avrättad. Hm. Det är ju alltid en tröst…
Själva vägarna
Man bygger frenetiskt på infranätet i Riyadh. Rätt som det är har en ny vägsträcka öppnats över natten. Huvudvägarna har ett lustigt system med u-svängar och påfarter som ibland gör det knepigt att ta sig från punkt A till punkt B. Men GPS:en håller ju reda på sån’t. Tur det, för Steve måste hålla reda på alla medtrafikanter som plötsligt kan göra en högersväng in på en tvärgata från vänsterfilen, eller helt glatt komma körande mot körriktningen, för att det blir närmare än att åka fram till nästa u-sväng.
När man kör av huvudlederna kommer man in på lokalgatorna, som alla har farthinder. Varenda gata i hela Riyadh. Vilket väl knappast kan vara ett arv från beduinlivet. Eller är det den vågiga ökensanden man försöker efterlikna?
Men denna tvärdjupa analys ber jag att få önska god natt.
Pingback: Tio månader senare… | I Beduinernas land
Underbar frukostläsning! :-) glömde helt bort dagstidningen…
GillaGilla
Trafiken verkar ju generellt absurd, men jag tycker nog att hagwalah är en av de mest absurda fritidssysselsättningar som finns. Särskilt när man ser de filmade olyckorna. Men det är klart, som du skriver, mycket pengar och ingen stimulans….
GillaGilla