Jag avskyr att vänta på flygplatser. Ingenting är så mördande trist som att komma till en gate alldeles för tidigt. Ingen shopping är så konstgjord och onödig som den i taxfreebutiker med fleece-älgar och kristallvaser. Därför brukar jag försöka komma precis lagom för den tid som behövs till check-in, säkerhetskontroll och promenad till gaten.

Kanske hade jag knappat in på marginalerna lite väl mycket denna morgon… Incheckningen hade stängt när vi anlände till Arlanda (sonen följde med och vinkade av). Oops. Hade just varit snyggt om jag missat planet för första gången i mitt liv, den här resan av alla!

Men personalen var mycket hjälpsam och öppnade vänligt systemet igen så att jag kunde få mina boardingpass och bagaget ivägskickat till Riyadh. Sedan kryssade jag mig fram till gaten i tid för ”Sista startutrop för Turkish Airlines flight TK 1794  till Istanbul”, och fick till och med stå i kö där. Så nu sitter jag på planet någonstans över sydöstra Europa och tänker att det är en ganska avgörande skillnad mellan sent och för sent.

Turkish Airlines. Vilket underbart flygbolag! Suverän service, fräscht flygplan, god mat, och – något som jag aldrig upplevt på ett flygplan tidigare – väldigt behaglig temperatur ombord. Inte hysteriska växlingar mellan hacka-tänder-kyla och tropisk värme. Lagom var ordet sa Bill. Fryser inte ens om vristerna, sa Bull. Flygsockorna ligger kvar i stolsfickan framför mig.

Det kändes förvånansvärt odramatiskt att låsa dörren hemma och säga ”hejdå lägenheten vi ses om ett år”. Inte heller på vägen ut till Arlanda kände jag några traumatiska avskedsvibbar till de ännu gröna lövträden som förmodligen kommer att vara snötyngda nästa gång jag åker förbi dem.

Om jag ska vara riktigt ärlig så kom det en liten emo-attack på planet, just när vi lyfte. Men sedan beställde jag ett glas Champagne, något som har varit min flygtradition sedan 70-talet. Lite bubbel botar flygrädsla och torkar tårar. Det brukar aldrig förfela sin verkan.

Nu måste jag slå ihop datorn och fälla upp stolsryggen etc etc för nu ska vi strax landa i Istanbul. Spännande, jag har aldrig varit i Turkiet förut. Det kommer jag ju inte vara nu heller, bara vänta på flygplatsen i tre timmar.

Sa jag att jag älskar att vänta på flygplatser…? Not.