Idag känner jag missmod för första gången. Till och med hemlängtan. Det beror säkert till stor del på en svag men ovälkommen förkylningskänsla, som kom över mig nu på morgonen.
Sitter just nu och tuggar i mig en halv burk gari, så’n där ingefära som man får med sushi, eftersom jag har en närmast religiös tro på ingefäras läkande och immunförsvarsstärkande egenskaper. Dessutom är det något av det godaste jag vet. Skulle kunna äta det som godis.

Åh vad jag saknar mina sushiluncher hemma i Solna… Här får jag bara smaka en lokal variant av sushi på fredagar, då man har en riklig lunchbuffé uppdukad i compoundets restaurang. Den är god, men annorlunda. Bara rullar och mycket majonnäs. (Sebbe, du skulle älska dem!)

Buffésushi a la Saudi

Fredag är veckans helgdag här. Deras söndag. Den dag i veckan då det är obligatoriskt för muslimerna att besöka en moské för huvudbönen. Och den stora familjedagen. Då dukas som sagt en stor lunchbuffé upp i restaurangen med sallader, grytor, pizza, BBQ och (äckliga) desserter. Ni som såg min facebookbild av den fantastiska hoummous-uppläggningen; den var också från buffén. Familjerna hänger vid poolen och det är ett himla folkliv i compoundet.

Tidigare hade Saudi sin ”weekend” torsdag-fredag. Men i juni i år bestämde sig landets kung Abdullah för att synkronisera Saudiarabien med resten av gulfstaterna, som länge haft helg fredag-lördag. (Utom Oman, om vi ska vara petiga – dom bytte också tidigare i våras, och då blev bara Saudi kvar med den udda helgen).
Förändringen hade varit uppe till diskussion i Shura-rådet i ett par månader, men nu beslöt kungen att göra slag i saken. Beslutet annonserades på en söndag, med en veckas varsel – så påföljande weekend var det hela genomfört. Alla kalendrar ändrade och möten flyttade. Lite stressigt? Bara att gilla läget!
I det här landet sker allt kanske omedelbart eller kanske inte alls. Och man vet aldrig riktigt vilket. Inch’Allah.

Visste ni förresten att Saudi’s kameler är importerade från Australien?
Dessa öknens skepp … Symbolen för Saudi… hallå liksom …. Lawrence av Arabien…

NÄÄÄ DU! utropade jag när Steve i något sammanhang upplyste mig om det häromdagen. Jag trodde ju det var hans vi-Aussies-är-bäst-i-världen-gener som spökade igen, men när jag googlade fick jag det bekräftat.
Saudi importerar kameler främst för att äta, eftersom de inhemska inte räcker till både mat och uppfödning av tävlingsdjur. Man slaktar hundratusentals kameler varje år, speciellt i samband med hajj (pilgrimsfärden till Mecka).
Otroligt nog är även de australiska kamelerna importerade från början! Skillnaden är att dessa förökar sig som kaniner i landet down-under. Kanske Australiens uppfödare kan ge lite tips om hur man gör för att få igång kamelproduktionen…

G’day!

Och jo, de kallas kameler (”camels”) trots att de bara har en puckel. Vi har ju lärt oss att det då heter dromedar. Men i dessa länder är artbeteckningen tydligen annorlunda.

Ska inte en kamel ha två pucklar? frågade jag en sakkunnig saudier. ”Nej, våra kameler har bara en puckel”, svarade han. Men då är det ju en dromedar? ”Nej, det är en kamel. Med en puckel.” Se’n var det inte mer med det…

Nu undrar jag dock i mitt stilla sinne; om alla ökenländer har importerat sina kameler – varifrån kommer då djuren ursprungligen?